fredag 12 augusti 2011

en vemodig fredag...

 


Hemma i stan igen.

Idag packade vi båten och styrde hem mot stan igen. Det blir inga fler sommarveckor i huset på vår älskade ö i år. Kanske någon helg framöver om det hinns med. Det känns sorgligt och till och med liten V såg ledsen ut på vägen hem.

Vi blev en halv dag försenade och kom hem till middag istället för till lunch som planerat. Katten vägrade nämligen dyka upp. Första gången någonsin, vi har ju åkt fram och tillbaka till ön hela sommaren och varje gång har hon kommit på direkten när vi ropat. Kanske hon också ville stanna kvar lite till? Hur som helst var det ingen som deppade över det. En stor påse bullar och bakverk inhandlades raskt på bageriet och sedan blev det sol och bad i flera timmar till fina fröken katt behagade dyka upp.

En underbar sommar har det varit, men som vanligt alldeles för kort. Mycket sol och till och med varmt i det vanligtvis så kalla skärgårdsvattnet nu mot slutet. Smultron och kojbygge, hopp från bryggan och fiske från abborrberget, sillunch på glasverandan och joggingturer ner till fiskebodarna. Många minnen att plocka fram i vinter...

Nu ska jag ta itu med vårt berg av tvätt och sedan blir det storbadning av hela familjen. En fördel med att vara tillbaka i stan: Varmvatten!

Kram!

 

1 kommentar:

  1. Ja, visst är det alltid lite vemodigt när det är slut på något. Särskilt sommaren. Precis som du skriver är den alldeles för kort. Den bara svischar förbi. Men man får vara glad för de härliga sommardagar som varit och rätt som det är så är man inne i vardagen igen. Det brukar kännas värst precis innan men sen går det igen.

    Ha en skön helg!
    Kram
    Ann-Sofie

    SvaraRadera